Lars Winnerbäck – Kom Änglar
Capo på 4:e
Det vackraste stunden i livet var den när du kom,
och allt var förbjudet.
Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om,
för det ekar i huvudet.
Och det blod som trodde var stilla
det fick du att rinna,och den uppgivna röst som jag nyttja så illa
fick du att försvinna.
Och jag somna' den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria.
Men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria.
Och den stund som jag kände som nära, var blott alvedon
och de himmelska ben som jag ville förtära,
de gick därifrån.
Så kom änglar! Kom älvor!
Det börjar bli kallt.
Graderna sjunker så fort överallt,
och det hjärta, som skulle bli ditt på nåt vis,
fryser nu sakta till is.